Allmän väg – Ingår i begreppet ”Rallyväg”. Se detta ord.
Bakåtplock – Plock (se detta ord) som överstiger 90 graders vinkel mot vägbanan. De innebär att man måste titta bakåt för att upptäcka dem. De har ansetts vara trafikfarliga och allmänt jobbiga och därför impopulära. Bakåtplock förbjöds av Fetgänget ht -02 och har sedan dess (!) varit borta.
Bästa damekipage – Ett pris som delades ut i rallyts barndom, förmodligen för att stimulera det underrepresenterade könet till deltagande. Utmärkelsen levde kvar länge. Sista gången pris till bästa damekipage delades ut var ht -88 (till Four little ponnies som kom på 13:e plats av 18.)
Bästa debutekipage – Ett pris som vid enstaka tillfällen har delats ut till… precis vad det anger. Ett RMC:s ”rookie of the term” med andra ord. Idag finns inget sådant, bara utmärkelsen ”nästa läggare” som i regel inte debutanter får. Ofta går det tydligt att skönja tre grupper av lag i resultatlistorna: 1. tidigare läggare (aspirerar alltid på topplaceringar) 2. lag som har åkt tidigare men inte lagt (aspirerar alltid på att bli läggare) 3. Nybörjarlag. Mot bakgrund av det kan det vara rimligt att ha en utmärkelse även för den senare gruppen. Problemet är att definiera vad ett nybörjarlag är. Det är mycket ovanligt att lag ur grupp 2 har vunnit ett rally, eller att lag ur grupp 3 har fått lägga direkt. Att ett rent debutantlag stått som RMC-segrare har nog inte hänt sedan första rallyt.
Bästa rebuslösare – Det ekipage som ådrar sig det lägsta antalet prickar i fråga om rebuslösning vinner vandringspriset för Bästa rebuslösare. Några, särskilt de som blivit bästa rebuslösare, tycker att detta pris är det enda riktigt åtråvärda inom RMC, eftersom andra prickbelastande delmoment kan anses turbetonade. Se lista. Ht -84 delades också pris till bästa rebusläsare (!) ut. Det är oklart vad det innebar.
Bästa värmlänning – I RMC:s vagga fanns en sorts apartheid som innebar att värmlänningar särbehandlades i resultatlistorna. En värmlänning som blev tvåa, slagen av en sörmlänning, kunde betraktas som moralisk segrare. Pris till bästa värmlänning, eller landsman, kunde då delas ut. Då ska man veta att deltagande över nationsgränserna var mycket vanligare på 60- och 70-talen än idag. Gamle 2Q Richard Harling lyckades ht -73 få dasslocket utan att komma sist – han blev sämsta värmlänning! Senaste gången ett lag som i någon mån representerade en annan nation deltog i RMC var Calamari från Kalmars nation. De blev tolva vt -97.
Champagnepriset – Champagnepriset utgick till det ekipage som drack flest flaskor champagne under rallyt. RMC-konsult Thomas Nordlöv har ett minne av att det var ett damlag som införde det. Priset delades ut vid nio tillfällen 1977-84.
Dasslocket – Dasslocket är ett vandringspris i furu, som instiftades redan i RMC #1, som en gåva av dåvarande barmästaren. Det utdelas till det lag som placerar sig sist, eller som det hette på 1960-talet, dassigaste ekipage. Se lista.
Dator – Förbjöds att ha med i RMC-fordonet vt -01. Den tilläts terminen därpå men förbjöds omgående därefter. Den kommer förmodligen aldrig att komma tillbaka, sörjd av ingen (?). Datorn är det enda exemplet genom alla år på otillåten utrustning att medföra. Det är osäkert om lag verkligen hade med sig Lap top med navigeringssystem och kartprogram, men det gick rykten om det…
Deposition – Baljåsens MK införde vt -85 en nyhet då de krävde att lagen skulle lägga en hundring i deposition för att få ut kartan. Detta slog aldrig genom. Uppenbarligen försvann det därefter så många kartor att man tvingades återinföra regeln ht -94 (Company Segertåget), en ordning som fortfarande gäller. Då var det den inplastade dubbla Blå kartan och depositionen hade stigit till 300:-. Summan står sig än idag.
Ekipage – Det franska låneordet ekipage blir allt mindre använt i det svenska språket. I rallyts unga år var det en självklarhet att alla deltagande lag var ekipage. Man döpte sitt ekipage efter frontfigurens efternamn, t.ex. Ekipage Borgenstierna. Under 1980-talet övergick man till det mer anglifierade Team samt det helsvenska Lag.
Fotoplock – Vid starten erhålls en lista med ett antal fotografier som är tagna längs rallyvägen. Det gäller att hitta platserna och rapportera deras lägen för att undvika prickbelastning. Fotoplock förekom för första gången vt-89 – då fanns det ett fotoplock som gav 20 prickar om det ej redovisades. Flest fotoplock var det ht -04 (Dropouts) när det fanns inte mindre än 17 st att identifiera. Sedan vt -01 ska fotoplockens lägen anges med hjälp av koordinater (se detta ord) och inte som tidigare i antal kilometer från förra kontroll. På Kalmars nationsrally, Knallyt, har man haft en annan fotoplockskultur. Antalet fotoplock är cirka 40 stycken och alla är inte tagna längs rallyvägen. Låter rätt jobbigt.
Funktionärer – Finns på starten, TK och målet. De kan ingå i läggarlaget eller vara externa (inhyrda). Normalt brukar det finnas ett par från läggarlaget på varje ställe och kanske ett par tre övriga funktionärer.
Fusk – I RMC skiljer man på småfusk och verkligt fusk. Det första uppmuntras medan det andra är förkastligt. Det finns inget som tyder på att verkligt fusk genom till exempel åverkan av kontroller ägt rum. I rallyblaskorna finns en fin formulering om att fuskande lag ska dömas till evig vanära.
Fågelvägen – Är förstås det kortaste avståndet mellan två orter. Enligt nuvarande regler får inte avståndet mellan två kontroller överstiga 20 km fågelvägen. Tidigare har det varit kortare (uppgifter finns på både 15 och 16 km).
Följa John-priset – Följa-Johnpriset får man för att ha följt efter andra lag för att nå nästa kontroll. Priset utdelas ofta till ett lag som av flera andra lag uppfattats som efterhängsna, dock är den ursprungliga tanken att priset ska delas ut till det ekipage som totalt misslyckats med flest motiveringar utan att ha behövt dra nödlösningarna. Se lista.
Gaffling – Gaffling betyder att alla ekipage inte åker samma bana för att därmed undvika Följa John-åkande. Det första fallet med en gafflad rebus är från ht -81. Numera är gafflingar självklara, åtminstone någon gång per rally. Försök har även gjorts med dubbelgafflingar, omfattande två kontroller.
Heldagsuppgift – För att tillföra rallyt ytterligare en prickbelastande parameter infördes under 1990-talet att varje ekipage under dagen skulle hållas sysselsatt med en heldagsuppgift. Fyndighet, estetik, storlek och hållbarhet brukar premieras i det som tillverkas, t.ex. stickad halsduk, leksaksbil eller flagga, såvida det inte bara gäller att få high score på Tetris i fickformat. Idag menar många att heldagsuppgiften kan strykas eftersom rallyt är så komplext för övrigt. Samtidigt vill många behålla den, inte minst de i läggarlaget. Se lista.
Hemsida – Numera är det legio att arrangerande lag har en hemsida inför det aktuella rallyt. Först med det var Heta Svea vt -97. Även SPÖA! var pionjärer på dataområdet och la tidigt ut information om det egna laget på nätet. Från och med ht -99 har det alltid funnits hemsidor för det aktuella rallyt. Tendensen har – hand i hand med teknikens möjligheter – varit att hemsidorna blivit mer och mer avancerade.
Hur orkar dom-priset – Face the space är ett rallylag som gjort sig kända genom sina fantastiska Star Wars-tolkningar med smink, kläder och musik. ”Hur orkar dom?” säger de flesta andra rallyoter när FTS rullar in på Riddartorget några minuter över sex varje RMC-morgon. Nämnda ekipage la rallyt våren 2001 och instiftade ”Hur orkar dom-priset” till förmån för framtida lag som lägger ner lite extra ork för att glädja andra. Tidigare variant var ”Pris till roligaste ekipage” som främst fanns på 80-talet. Se lista.
Inspektor – En inspektor på nationen bör ha åkt RMC. Det är lika rimligt som att Sveriges kung bör ha åkt Vasaloppet. Det finns ett stort symbolvärde i att nationens galjonsfigur har deltagit i den viktigaste av nationella manifestationer!
Jubileumsrally – Vart femte eller vart tionde år brukar arrangörerna marknadsföra arrangemanget lite extra genom att påtala att det är ett jubileum. Så gjorde till exempel Bengtsforspojkarna, arrangörerna av RMC nr 75 (vt -02). Det största jubileumsrallyt ägde rum ht -89 (arrangerat av Baljåsens MK) då hela 37 lag kom till start. I ett av dem åkte rallyts grundare Carl Borgenstierna. Även tidigare har det gjorts lite extra när RMC fyllt jämna tiotal. Det hundrade rallyt kommer att läggas ht 2014.
Kartan – RMC:s navigeringsinstrument är den inplastade kartan. Den nuvarande Blå kartan sträcker sig i huvudsak öster (Norrtäljedelen, nr 116) och västsydväst (Västeråsdelen, nr 115) om Uppsala. Tidigare i rallyhistorien har det funnits kartor som möjliggjort både sydligare och nordligare sträckningar. Den nuvarande kartindelningen har gällt sedan första halvan av 90-talet.
Kartläsare – En person som har till uppgift att läsa kartan. Han eller hon brukar sitta längst fram eller i mitten. En del lag har system med två kartor/kartläsare.
Knally – Kalmar nations rally. Anordnas varje termin och är för närvarande betydligt mindre än RMC i fråga om antal deltagande lag. Knallyt tycks idag tillsammans med UNR (se detta ord) vara det mest livsdugliga nationsrallyt efter RMC. Knallyts vårrally brukar gå något senare än RMC, höstrallyt ungefär samtidigt. Vissa år arrangeras även ett sommarknally, som brukar gå av stapeln någonstans på Öland. Första Knallyt kördes 1978. För mer information om Knallyt
Koordinater – Från och med rally #73 har kartans koordinatsystem haft betydelse (infört av Face the Space). Se Fotoplock. I februari 2003 ville Hänkinen (Lunken) i Platta i Matta reda ut begreppen och skrev ett vederhäftigt inlägg på RMC-sidans Forum: Vi alla vet att koordinater på blå kartan ges i koordinatsystem RT90. Detta koordinatsystem bygger på decimalgrader och Abrahamsby 6635 1631 betyder 66,35 grader från ekvatorn och 16,31 grader öster från Stockholms observatorium plus 15 grader… en så kallad easting inom kartografin. Tyvärr råder det blandade meningar vilka som är X och Y i saken ifråga och från matten vet vi att X är koordinaten längst ned på kartan, men inom kartografin är det helt enkelt tvärt om… Detta märker man om man är i läggarlaget och skall rätta exempelvis fotoplock, och vi i PIM valde att ge rätt ått båda varianter, bara siffrorna var rätt. Dock måste vi standardisera detta a la ISORALLY 2003…. men skall vi vara matematiska eller kartografiska? Då klargjorde arrangerande Den Onde, Den Gode och De fula i sin blaska att det är det kartografiska systemet som gäller. Detta har sedan blivit standard.
Lagjackor – De flesta etablerade lag brukar ha någon form av uniform klädsel, antingen under själva rallyt eller på sexan eller både och. Det är ovanligt att lag som har lagt ett rally inte har något enhetligt. Det vanligaste är kanske jackor, men det förekommer också tröjor, munkjackor, t-shirtar, huvudbonader, slipsar etc. För att inte tala om gemensam kostymering av mer spexartad natur som frackar och rymddräkter och annat.
Linjal – Står så gott som alltid med på utrustningslistan. Ett av kartläsarens viktigaste hjälpmedel. Tappas ofta bort i bussen.
Lottdragning – En högst inofficiell RMC-institution som har växt fram och rotat sig med åren. Rallyts grundare Carl Borgenstierna kommenterade fenomenet så här när han gästspelade i rallyskogen hösten -89: ”Vi var också några lag som idkade hästhandel på landsbygden. Erbjudande om lottdragning om nödlösningsöppning måste ha tillkommit på senare år.”
Lägesangivelser – Kan se ut så här: 2300 m VSV, vilket betyder att kontrollen är belägen 2300 meter västsydväst om första bokstaven i rebusens lösning. Gladpackpreciserade ht -99 att mätningen skulle utgå från första bokstavens ”absoluta mittpunkt”. Rebuss satte standarden rallyt därpå då de ville mäta från första bokstavens ”nedra vänstra hörn”. En del rallyn har det uttryckligen stått att det inte får finnas någon allmän väg mellan rebusorten och kontrollen. Ibland har det varit oklart och förvirrande. I Dropouts rally, ht -04, förekom lägesangivelser med hjälp av grader för första gången.
Läggare – Det lag som arrangerar RMC kallas läggare, ”man lägger ett rally”. Det lag som placerar sig bäst och som aldrig tidigare lagt rallyt får äran att lägga nästa. Reglerna för vilka som ska bli nästa läggare har genom åren sett lite olika ut, och ibland varit rätt komplicerade. Våren -03 infördes en regel som innebar att tidigare läggarlag för att ha läggarimmunitet måste bestå av minst 50% personer som tidigare lagt (oavsett lag). Denna regel har sedan kommit att ändras till bör. Se lista.
Lösningstid – är en rekommenderad cirkatid som står angiven på varje rebuslapp. Den används för att man ska kunna räkna ut idealtid. Lösningstiden skvallrar om vilken typ av rebus det är: ju fler hjälpmedel och olika led i lösandet, desto längre lösningstid.
Maratontabell – En uppställning som gjordes 2001 med syfte att få fram en historisk rangordning av lagen. Den är inte helt rättvis eftersom det saknas en hel del resultat från rallyts barn- och ungdom. För att få poäng i maratontabellen krävs att man hamnar bland de sex bästa. Från början var det de fem bästa. Se Maratontabell. Jämför också med Medaljligan som räknas ut enligt principen att ett guld är bättre än tio silver.
Medaljer – På varje rallysexa delas det ut en medalj till alla deltagare. En rallymedalj kan nästan se ut hur som helst. På 60- och 70-talen fanns nationens svart-gula färger i regel med på medaljen. Idag gör de det inte. Den sköraste medaljen i historien delades förmodligen ut av Oddevolds kansli vt -98. Den bestod av en bit okokt pasta i form av ett ekerhjul! Den största medaljen är Bengtsforsteaterns isskrapa från vt -02. Den fulaste medaljen… tja, Lag Jertels (Benny, Bosse, Per, Tomas) från ht -76 ligger rätt bra till. Gå in och se på medaljerna i museet och bedöm själva.
Minibuss – Det dominerande fordonet i RMC är den vita minibussen. Så har det dock inte alltid varit. I rallyts barndom utgjordes ekipagen alltid av personbilar. Första gången en minibuss, eller folkabuss, deltog var ht -75. En annan uppgift ger ett något tidigare årtal. En minibuss har i regel plats för nio personer.
Miniräknare – Ersatte räknestickan i slutet av 70-talet och är idag en av de mest självklara pinalerna på utrustningslistan.
Mobiltelefoner – Första gången mobiltelefonen fanns med på utrustningslistan var vt -98 (Huven bland molnen). Efter det har den varit självklar och till viss del ändrat rallyts karaktär. Den ersatte telefonkortet och tidigare småpengar (till telefonautomater). Huvudsyftet är förstås kommunikation, men det har också hänt att mobilen använts mer direkt till rebuslösning.
Motivatör – En person som motiverar rebusar. Bör inte ha anlag för åksjuka. En motivatör kan sitta och titta ner i sina papper en hel dag utan att ha en aning om var hon befinner sig.
Motivering – Rebusens lösning motiveras på ett A4-papper, en s.k. motivering. Rutinerade lag har förtryckta motiveringslappar för att slippa ödsla tid med att skriva lagnamn och rebusnummer på varje motivering.
Mutor – Ibland påbjuds mutor utan omsvep i rallyblaskorna. Ibland antyds det. Det har också förekommit att det underkänts helt. I regel brukar arrangerande personer inte ha några problem med att man sticker till dem en liten uppskattande gåva, oftast av ät-, rök- eller drickbar natur. Det finns en uppgift som säger att det mutades första gången så sent som hösten -85 (Wermlandus nr 6/85). Det låter faktiskt lite märkligt att det inte skulle ha förekommit tidigare. Hur som helst har aldrig mutsystemet i RMC varit särskilt vedertaget. Se även Smörpriset.
Målgång – Förr var inte målgången alltid på nationen som det är idag. I regel var den någon helt annanstans i Uppsala. Att målet är förlagt till stora nationshuset är faktiskt ganska nytt. Även starten brukar ju vara stora nationshuset och så har det i regel varit. Vid några tillfällen har man startat och gått i mål på Söderbommen. Face the Space beskrev situationen på sin läggarsida (ht -01) med en metafor från den värld de känner bäst: Mål och start är liksom aftonstjärnan och morgonstjärnan en och samma sak, nämligen Värmlands nations stora hus.
Nödlösning – Om man inte kan lösa rebusen drar man nödlösningen. En kopia av en bit av kartan, numera med en koordinatangivelse, där det aktuella ortsnamnet framgår, ligger ihopvikt och inslaget i aluminiumfolie i ett igensytt kuvert.
Plock – Plock är A4-ark som finns uppsatta längs rallyvägen och ska nedtecknas då de hittas. Syftet var från början att dämpa hastigheten och göra rallyt mer trafiksäkert. Plocken bestod från början av bokstäver och plocksystemet gick i början ut på att bilda ord av bokstäverna. Det fanns alltså goda möjligheter att lista ut vilka bokstäver man hade missat. I tidiga rallyn kunde plocken också bestå av olika ting, utspridda i naturen. På senare år har plockens utseende varierat, ibland med anknytning till läggaragets tema (t.ex. flaggplock, fordonsplock, vårdplock). Se även Bakåtplock.
Poäng – Förekommer inte i Rally Monte Carl. Se Prickar.
Prickar – I RMC utdelas inga poäng, snarare minuspoäng, eller prickar. Det lag som ådrar sig lägst antal prickar vinner.
Protest – Om man inte är nöjd med något vägval eller rebus eller annan felaktighet kan man lämna in en protest. En del lag har förtryckta protestlappar. Läggarlagen brukar tillåta protestinlämning fram till en halvtimme eller en timme efter målgång. Protester behandlas enväldigt av rallykommittén (= läggarna).
Prov – På varje TK ska lagen utföra ett teoretiskt och ett praktiskt prov. Proven är av skiftande karaktär och medför prickbelastning å maximalt 2 x 20 prickar. Ursprungligen, när det bara fanns en bemannad kontroll, gav proven inte någon automatisk prickbelastning, men kunde vara utslagsgivande om flera lag hamnade på samma antal prickar i slutresultatet.
Rallykavaj – Några personer har genom tiderna satt en ära i att bära rallykavaj. Rallykavaj är en lätt utrangerad kavaj som behängs med alla de medaljer innehavaren tagit genom åren. Rallykavaj används endast under sexan. Sexorna var enligt uppgift mycket vilda under 70- och 80-talet, så antalet medaljer på rallykavajerna brukade decimeras under sexans gång. En del medaljer var sköra saker. Bild
Rallykommitté – Samma sak som läggare, läggarlag eller arrangerande lag. Rallykommittén är alltid rallyts enväldiga domare. Se Läggare.
Rallyräv – En människa som har erfarenheten av att lägga ett rally är en rallyräv. Vissa äldre rallyrävar anser dock att man bör ha åkt minst tio rallyn för att få äran att titulera sig rallyräv.
Rallyväg – De vägar man åker RMC på. På den Blå kartan innebär rallyväg ”allmän väg” och ”enskild bättre bilväg”. Alltså är inga svarta vägar (breda kostigar) farbara. Det har hänt att arrangörer missat och lagt rallyvägen på sådana svarta kostigar. Då har det blivit svåråkt, både för chauffören, kartläsaren och allmänt bilsjuka. Ganska många grusvägar ingår i begreppet Rallyväg. Särskilt på vårkanten är de mycket skumpiga och bidrar till en låg medelhastighet.
Rebusar – RMC:s kärna och det man främst brukar komma ihåg från ett rally. Det finns olika typer av rebusar och det är ingen större idé att gå in på det här och nu. Rebuslösning hör till det som bara kan utvecklas med idogt rallyåkande. De flesta rallyåkare är överens om att alltför många krångliga rebusar gör ett rally jobbigt. Se exempel på rebusar.
RMC-nytt – Varje rallyarrangör ger ut en skrift med regler, tips, sponsorer, utrustningslista och övrig information. Mellan 1988 och 1996 var det standard att detta organ hette RMC-nytt. Idag kan det heta vad som helst. Förr i världen utgjordes RMC-nytt i regel av något enstaka informationsblad. Se Rallytidningsomslag. RMC-nytt eller rallyblaskor används ofta på den här sidan som samlingsnamn för läggarnas tidning.
Sexa – Sexan (festen) hålls alltid på Värmlands nation i Uppsala på rallydagens kväll. Den börjar med mingel och chipsätande, fortsätter med en trerätters middag med drycker och innehåller underhållning, rebusgenomgång (med de klassiska ropen ”bra rebus!” och ”för lätt!”), vandrande sånganförarskap mellan lagen, samt prisutdelning.
Thomas Nordlöv berättar: Under 70-talet – minns inte när – så var det sed att kasta saker på rallykommittéen (personligen var jag emot det, men man slängde nog något nå’n gång) när de presenterade tveksamma rebusars lösning. Det som slängdes var i huvudsak vad som fanns på borden, så rallykommittéerna införde av ren självbevarelsedrift att socker till kaffet skulle vara strösocker och att allt porslin skulle bestå av lätt plast. Maten skulle inte innehålla potatis i hel form eller bestå av större bitar. Födan under sexorna bestod i allmänhet av någon sorts flytande gryta med ris. Det var ytterst svårkastat. Rallysexorna var troligen de fester på nationen där cl per capita var störst och berusningsgraden extra stor på grund av den långa dagen så att säga. Slagsmål var det så vitt jag märkte dock aldrig, men mindre skärmytslingar förekom nog varje gång.
Smörpriset – Att smöra är ett relativt ungt verb i det svenska språket och motsvaras av det äldre ordet fjäska. Smörpriset tilldelas det lag som varit mest smöriga mot arrangörslaget. Detta inbegriper oftast mutor av god kvalitet eller kvantitet. Själva priset bestod ursprungligen av ett halvkilo smör. Sedan vårterminen 2000 finns ett vandringspris, instiftat av mesta smörprisvinnarna Rebuss, bestående av ett inglasat (tomt) smörpaket. Se lista.
Snacks – Numera är det standard att lagen själva tar med sig tilltugget till sexans förmingel. Första gången detta skedde var vt -94 (SPÖA!).
SNAK – Stockholms Nations AutomobilKlubb. Alltså Stockholmarnas RMC. Detta var inspirationsrallyt när RMC startade 1965. Senaste åren har det körts en gång per år. Det är mycket av maskerad- och temarally. En del uppgifter säger att SNAK är det äldsta nationsrallyt. Andra säger UNR.
SNally – SNerikingarnas nationsrally. Engagemanget kring SNallyt har de senaste åren varit problematiskt.
Sponsorpriser – Principen ”vinst varje gång” tillämpas i viss mån i RMC. Alla lag får pris, av varierande dyrbarhet och kvalitet. Sponsorerna lockas med reklamplats i RMC-nytt, på rebuslapparna och i Wermlandus. Ibland har prisbordet varit så digert att övertaliga priser lottats ut under sexan.
Starttid – Är precis vad det låter som. Numera är första starttid i regel kl. 06.00. Förr om åren startade man senare. Ännu på 80-talet var starttiden kl. 07.00. På 60-talet startade man kl 08.00. Företrädare för andra nationsrallyn har reagerat på vår okristliga starttid. De tänker förmodligen inte på att RMC idag är det klart största rallyt, som gott och väl behöver alla ljusa dygnstimmar för att lotsa ut folk i skogen.
Stringens – Det är nästan bara inom RMC som adjektivet stringent används. Det betyder ”logiskt följdriktig” och ”noggrann” och kännetecknar en bra rebus. De rallyoter som är stringensextremister hävdar att varje rebus måste vara konstruerad så att varje lösning börjar med en versal om ortnamnet gör det, något som tyvärr inte alltid efterföljs.
Tidskontroll, se TK
TK – En bemannad kontroll kallas för tidskontroll (TK). Där upphör rallyvägen tillfälligt och klockan stoppas. Ursprungligen fanns det bara en bemannad kontroll, kallad pauskontrollen. I modern tid förekommer tre tidskontroller per rally, TK1, TK2 samt TK3. Vanligen intas medhavd lunch på TK2. Vid varje TK ska ett praktiskt och ett teoretiskt prov genomföras. Se Prov.
UNR – Uplands Nations Rally. Anordnas terminsligen och tycks idag tillsammans med Knallyt vara det största av nationsrallyn efter RMC. UNR startade höstterminen 1956 och är kanske Uppsalas äldsta nationsrally (kanske är det SNAK). För mer information om UNR
Uppslagsböcker – Tillsammans med linjal och miniräknare är uppslagsböcker det mest självklara på utrustningslistan (det är faktiskt vanligare än fordon!). Nu står alltid en preciserad uppslagsbok på utrustningslistan. Förr kunde det slå ”uppslagsböcker av allehanda slag”.
Utrustning – I RMC-nytt finns en lista på vad deltagande lag ska ta med på ett rally. En utrustningslista kan innehålla nästan vad som helst även om det finns ett antal standardsaker som i regel alltid dyker upp. Se Utrustning.
W – Bokstaven W är ogiltig och har så varit i RMC sedan hösten 1982. Orsaken brukar inte ifrågasättas, men en teori säger att W uteslöts för att inte kunna skapa oreda i bokstavsräknandet vid rebuslösning, enligt A=1, B=2 o.s.v. På så sätt består det svenska alfabetet endast av 28 bokstäver. W var naturligtvis tillåtet under Dubbel-V:s rally, VT 1999.
Vandringspris – Under 1980-talet infördes regeln att det lag som vann rallyt tre gånger fick behålla det förstapris som normalt vandrade från vinnare till vinnare. Det ekipage som lyckades ”ta tre inteckningar” fick se till att instifta ett nytt vandringspris till nästa segrare. Se Vandringspriser.
Vattenlösliga tuschpennor – Något nödvändigt då man ritar upp rallyvägen på de inplastade kartor som mot deposition ska lämnas tillbaka rena. Använder man vattenfast tusch måste man ha lacknafta. Ett problem som drabbar kartläsaren är att man hela tiden lägger armar och ärmar i kartan och klufsar ut tuschet.
Wermlandus – Nationens tidning som har bevakat RMC intensivt sedan starten. I litteraturlistan kan du se i vilka nummer det funnits artiklar.
VRAC – V-Dalas nationsrally.
[previous] [next]